Den lösa jorden följer med vattnet.

Träd och växter binder jorden med sina rötter. När träd och växter huggs ned, betas ned eller försvinner på något sätt blir jorden bar eller lös. Jorden följer då med vatten och vind och det leder till olika problem. Det är detta som kallas för jorderosion. När mängden jord på marken minskar blir det svårare för träd och växter att växa igen. Jorderosion leder också till övergödning* eftersom näringsämnen rinner till sjöar och hav i stället för att stanna kvar i jorden.

I korallreven lever många olika arter tillsammans.

Biologisk mångfald betyder att det finns många olika arter, alltså typer av djur och växter. Det handlar alltså inte bara om antalet av ett visst djur, utan att det finns många olika arter av djur. När många olika sorters djur och växter försvinner kallas det för förlust av biologisk mångfald. Den biologiska mångfalden är ett resultat av utvecklingen av allt levande under miljontals år. När ett område förlorar sin biologiska mångfald blir det svårare för de djur och växter som finns kvar att överleva eftersom de är beroende av varandra för till exempel mat eller skydd. Hela ekosystemet hamnar i obalans.

Saltöken i Irak.

I områden med varmt klimat och lite regn torkar jorden väldigt snabbt. Då kommer grundvattnet, alltså vattnet som finns i marken upp och lämnar efter sig salter och mineraler när jorden torkar ut igen. Det kallas för försaltning. När jorden får mer salt i sig, blir den inte lika bördig längre. Det finns helt enkelt inte så många växter och djur som trivs i dessa miljöer och då blir det svårt för växter att växa, både för naturliga och odlade. Vissa växter tål försaltning mer än andra men på sikt kan försaltning leda till en saltöken där väldigt lite kan växa.

Döda träd på grund av försurning.

Förbränning av fossila bränslen, särskilt kol, leder till att ämnen som svavel och kväve hamnar i luften. Dessa ämnen förändrar surhetsgraden i vattnet som finns i luften. Det kallas för försurning. Vattnet i luften blir till moln och sedan regn eller snö. När surt regn eller snö faller på marken och i vattendrag blir dessa också sura vilket skadar ekosystemen som finns där. Ekosystemen skadas eftersom vissa djur och växter inte tål att mark och vatten blir surare. Vanliga tecken på försurning är delar av skog som dör, skalet på musslor som förstörs eller fiskarnas ägg som skadas. Även byggnader skadas av det sura regnet. Försurning leder till förlust av biologisk mångfald* och det gör försurade områden mer känsliga för andra förändringar.

Gruvor förändrar marken för alltid.

Förändring av markanvändning är till exempel skogsskövling* eller omvandling av savanner till åker- och betesmark. Det leder till stora förändringar i de naturliga ekosystemen. Det är helt enkelt inte samma djur och växter som trivs i skogen, savannen eller åkermarker. Bebyggd mark, städer och gruvor ger inte heller samma livsmöjligheter som naturliga ekosystem.

Fram till idag har vi förändrat ungefär hälften av jordens landyta för att bygga städer och gruvor samt använda i jordbruket. Vi har omvandlat 70% av alla gräsmarker, 50% av alla savanner och nära 50% av världens tempererade skogar till jordbruksmark. Detta har lett till den stora förlusten av biologisk mångfald* vi ser idag men också till andra miljöproblem såsom jorderosion*.

Parkslide är ett stort problem i Sverige eftersom den sprider sig så snabbt.

En invasiv art är en djur- eller växtart som kommer till ett nytt ekosystem där den inte har någon naturlig plats, och ställer till problem. Oftast beror det på att den inte har någon naturlig fiende i form av ett djur som vill äta den. Då kan den föröka sig och leva längre än i sitt naturliga ekosystem vilket leder till att populationen, alltså alla individer som lever i just det området, ökar snabbt. Problemen en invasiv art ställer till med kan vara att de äter eller tar upp platsen för en annan art som växte eller levde där så att till slut den försvinner. Då hamnar ekosystemet i obalans och fler djur och växter får svårare att leva kvar i sitt naturliga ekosystem. Till slut leder det till en förlust av biologisk mångfald*. I Sverige finns det flera invasiva arter, både djur och växter, som parkslide som är nästan omöjligt att bli av med. Alla arter som kommer till en ny miljö är inte invasiva.

Luftföroreningar i Gangzhou, Kina.

Luftförorening är när luften innehåller gaser eller partiklar som skadar människors hälsa och miljön. Exempel på vanliga luftföroreningar är kväve- och svaveloxider, marknära ozon samt partiklar tungmetaller. Människor kan bli sjuka av olika lung- eller hjärtsjukdomar och till och med få ett kortare liv om de lever i områden med luftföroreningar. De skadar också växter samt leder till övergödning*, försurning* och klimatförändringar.

Skogsskövling av regnskogen i Amazonas, Brasilien.

Skogsskövling är när människor tar bort en skog eller ett stort område med träd för att skapa jordbruksmark eller sälja träet. Skogsskövling leder till många andra miljöproblem. Utan träden blir jorden lös och följer med vatten och vind, så kallade jorderosion*. I en skog lever många olika djur och växter, och även människor, särskilt i regnskogen. Skogsskövlingen är därför en av de stora orsakerna till dagens förlust av biologisk mångfald*. Skogen binder också mycket av koldioxiden som skulle annars ha hamnat i atmosfären. Skogsskövling ökar därför klimatförändringarna.

Mammutarna dog ut för ungefär 10 000 år sedan.

Att utrota innebär att göra slut på en art av djur eller växter. Det kan vara med flit eller inte. När ett stort antal djur eller växter dör i en population, alltså individer som lever i samma område, kan det leda till att hela populationen dör. Om det inte finns fler populationer av samma djur eller växt på jorden har då arten utrotats. Den finns inte längre i levande form på jorden. Vanliga exempel på djur som har utrotats är mammutar och dinosaurier. Vargen är ett exempel på ett djur som har varit på gränsen till utrotning i Sverige.

Fiske av skaldjur med haj och tång som bifångster.

Överfiske är när man tar för många fiskar så att det skadar fiskbeståndet. Ett fiskbestånd är lite som ett fisk-samhälle med individer i olika åldrar som lever tillsammans. Nya fiskemetoder är väldigt effektiva och kan fånga många fiskar av en viss storlek. Även andra djur och växter, som fiskarna inte är intresserade av, kan följa med. De kallas för bifångst och detta leder till matsvinn, alltså när man slänger något som annars skulle kunna ätas i stället. Vuxna fiskar är större och därmed mer intressanta att sälja så ofta tar man dem först. Det blir svårare för fiskbeståndet att återhämta sig om det inte finns tillräckligt med vuxna fiskar som kan föröka sig. Med tiden kan det leda till att fisken tar slut i det området. I Östersjön och Västerhavet är torsken en populär matfisk som håller på att försvinna. Det är en stor rovfisk, som äter andra fiskar. När stora rovfiskar försvinner blir det för många av de små fiskarna som torsken brukade äta och ekosystemet hamnar i obalans. Till slut leder överfiske till förlust av biologisk mångfald*.

Algblomning sedd uppifrån.

När det finns för stora mängder näringsämnen i hav och vatten kallas det för övergödning. För mycket gödsel och konstgödsel på våra åkrar kan göra att näring rinner ut i vattendrag och sedan hamnar i sjö och hav. Alger och bakterier som finns där kan då växa snabbare och bli fler. Det kallas för algblomning. Ibland är den så kraftig att botten får för lite ljus från solen. När algerna dör sjunker de till botten och det leder till syrebrist. Djur och växter som lever på botten mår inte bra av det och när de dör förstörs hela ekosystemet. Till slut leder övergödning till förlust av biologisk mångfald*. I både Östersjön och Västerhavet är övergödning och algblomning ett stort problem.