Ett jämlikt samhälle

Ett jämlikt samhälle innebär att vi människor ska ha samma rättigheter och skyldigheter i samhället. Det betyder att ingen ska bli sämre behandlad på grund av sitt kön eller varifrån hen kommer. För att det ska vara jämlikt kan samhället skydda människors lika rättighet med lagar och politik. Men det finns också normer och stereotyper om hur människor ska vara och bete sig, som bidra till att det inte är jämlikt och jämställt.

Innehåll

Jämlikhet och diskriminering

Jämlikhet betyder att alla människor är lika mycket värda. Vi ska också ha samma rättigheter och skyldigheter i samhället. Det innebär till exempel att vi har rätt att tro på vad vi vill, få utbildning, rösta i val och uttrycka vår åsikt. Men vi är också skyldiga att bland annat följa lagen, gå i skolan i 9 år och visa hänsyn till andra.

hänsyn -en pl.- vara försiktig, inte störa eller förstöra någon eller något

jämlik ha lika värde, behandlas lika bra

rättighet -en -er något man har rätt till att få eller göra, t.ex. något som står i lagen

samhälle -t -n större grupp människor som lever tillsammans på ett organiserat sätt, till exempel i ett land

skyldighet -en er något man måste göra, t.ex något som står i lagen

åsikt -en -er något man tycker

Lagar för jämlikhet

Det finns grupper av människor i samhället som är extra utsatta för orättvisor, till exempel på grund av sin sexuella läggning, funktionsnedsättning eller etnicitet. I Sverige finns det lagar mot att personer ska bli utsatta för brott eller orättvisor på grund av att de tillhör en särskild grupp. Exempel på sådana brott är hets mot folkgrupp och diskriminering.

brott -et -en aktivitet som bryter mot lagen

diskriminering -en -ar behandla någon orättvist eller sämre på grund av t.ex. hudfärg, kön eller funktionsnedsättning

etnicitet -en -er tillhöra en folkgrupp, ofta från ett geografiskt område eller ett land. Ett annat ord för etnicitet är etnisk tillhörighet.

funktionsnedsättning -en -ar när en människas fysiska, psykiska eller intellektuella funktion inte fungerar

hets mot folkgrupp -en -er ett brott, att sprida negativa saker om en grupp människor offentligt, t.ex på internet

orättvisa -en -or inte rättvis, inte behandlad likadant som andra i samma situation

sexuell/a läggning -en -ar vilka personer man blir attraherad och kär i; det motsatta könet, sitt eget kön eller båda

utsatt som är i en osäker eller problematisk situation, som inte är skyddad

Isometric law vector concept. Jury judge, trial, law bible, prisoner. 3D justice illustration. Justice and legal, handcuff and tribunal legislation

Hatbrott

Ett brott som begås på grund av att man tillhör en särskild grupp med exempelvis en viss religion eller etnicitet, kallas för hatbrott. Det kan vara att man blir misshandlad på grund av att man är homosexuell, eller hotad på grund av sin hudfärg. Det är viktigt att man anmäler sådant till polisen. Om polisen bedömer att någon har blivit utsatt för brottet på grund av gruppen hen tillhör, klassas det som hatbrott. Hatbrott kan leda till strängare straff, eftersom personer från dessa grupper är extra utsatta i samhället.

begå göra, används framförallt med orden brott och självmord

hatbrott -et -en aktivitet, handling som är ett brott mot någon eller några, för att personen som gör den hatar en viss gruppp i samhället

hota säga att man ska skada en annan människa, ofta för att få den att bli rädd eller göra något

klassa bestämma att någon eller något hör till en speciell kategori eller grupp

misshandel fysisk skada av en annan person, t.ex med slag eller spark

sträng bestämd, nogrann, som ställer hårda krav

Hets mot folkgrupp

Hets mot folkgrupp är en särskild typ av hatbrott. Det innebär att man offentligt sprider hat eller hotar en grupp av människor som tillhör en religion, etnicitet eller sexuell läggning. Det är förbjudet att till exempel säga homofobiska eller rasistiska saker på radio, i en video eller i en podcast. Man får inte heller skriva negativa saker om dessa folkgrupper i tidningar, på sociala medier eller på affischer.

Om du ser eller hör något som sprider hat om en folkgrupp på gatan eller på nätet, dokumentera det och anmäl det till polisen. 2021 anmälde 601 personer för hets mot folkgrupp. De allra flesta fall handlade om rasism.

dokumentera skriva ner eller fotografera något för att spara till senare

homofobisk att vara rädd för eller ogilla personer som är homosexuella

offentlig som tillhör staten, som alla kan använda eller vara med i, eller något som visas upp för alla

rasistisk att ha negativa fördomar eller ogilla personer med annan etnicitet än sin egen

Diskriminering

Diskriminering är en annan typ av hatbrott. Det är när man blir ojämlikt och orättvist behandlad på grund av att man tillhör en viss grupp. I diskrimineringslagen från 2008 finns det sju diskrimineringsgrunder. Det betyder att man inte får behandlas orättvist på grund av exempelvis kön eller religion.

behandla hur man tar hand om, är tillsammans med någon/något. Inom sjukvård: ge medicinskt vård till någon

diskrimineringslag -en -ar en lag som förbjuder orättvis behandling av vissa grupper som behandlas ofta illa i samhället

ojämlik inte jämlikt, när alla inte är lika värda

Diskrimineringsgrunderna i lagen

1. Kön

Män, kvinnor och personer som ändrar eller har ändrat sin könstillhörighet.

2. Könsöverskridande identitet eller uttryck

Personer som inte identifierar sig som man eller kvinna. 

3. Etnisk tillhörighet

Hudfärg, ursprung eller nationalitet.

4. Religion eller annan trosuppfattning

Religion, tro eller att inte tillhöra någon.

5. Funktionsnedsättning

Fysiska och psykiska funktionsnedsättningar, även sådana som inte syns.

6. Sexuell läggning

Till exempel heterosexuell, homosexuell eller bisexuell läggning.

7. Ålder

Både att man är ung eller gammal.

Några exempel på diskriminering:

Diskriminering är förbjudet i de flesta officiella sammanhang, som på arbetsplatser, butiker, utbildning, sjukvård och myndigheter. Det gäller inte mellan privatpersoner. Då handlar det i stället om mobbning eller andra typer av kränkningar som inte ingår i diskrimineringslagen.

Om du blir utsatt för diskriminering, till exempel på jobbet, i en butik eller när du sökt en bostad kan du anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen (DO). DO är en myndighet som arbetar mot diskriminering. De bestämmer om fallet ska gå vidare till domstol, och då gör de en stämningsansökan. Det betyder att den som diskriminerar kan dömas till att betala skadestånd till den som blir diskriminerad. Varje anmälan hamnar inte i domstol men det ger ändå en viktig signal till dem som diskriminerar så att de kan bättra sig. Om man blir utsatt för ett allvarligare brott, som sexuella trakasserier, hot eller misshandel, ska man anmäla det till polisen i stället för DO.

domstol -en -ar en myndighet som dömer om någon har brytit mot lagen

lämpad för att passa bra för något, ha rätt förutsättningar för att göra något, t.ex erfarenhet och kunskap

myndighet -en -er en del av staten, som bestämmer över ett särskilt område i samhället, t.ex. migrationsverket eller polisen

officiell något som staten bestämmer, eller något som alla får veta

ombudsman -en pl.-män en person som representerar en grupp, t.ex ett företag, fackförbund eller myndighet

ramp -en -er ett lutande föremål, ett hjälpmedel, som man kan placera t.ex vid en trappa för att en person med rullstol ska kunna åka upp eller ned

sexuella trakasserier plural när någon utför en sexuell handling eller säger något sexuellt mot någons vilja, t.ex tafsa eller skicka meddelanden med sexuella bilder

skadestånd -et pl.- en summa pengar som ska betalas ut till en person som blivit illa behandlad, t.ex diskriminerad

stämningsansökan -en -ar ett särskilt dokument som någon, t.ex en åklagare, myndighet eller privatperson lämnar till domstol för att de ska bestämma om t.ex. skadestånd ska betalas

Statistik om diskriminering i Sverige

Det är också viktigt att anmäla diskriminering till DO för statistiken, så att man vet hur vanligt det är. År 2021 kom det in 5 010 anmälningar till DO. De två största orsakerna för diskriminering var funktionsnedsättning med 37% och etnicitet med 32%.

Övningar

1. Vad innebär jämlikhet?

a) Att kvinnor och män är lika mycket värda och har samma rättigheter.

b) Att alla får lika mycket pengar.

c) Att alla människor är lika mycket värda och har samma rättigheter.

2. Vilka lagar finns det för jämlikhet?

3. Nämn minst 3 diskrimineringsgrunder.

  1. Tycker du att det är bra eller dåligt att det finns diskrimineringslagar, som endast omfattar vissa grupper i samhället? Varför/varför inte?
  2. På vilket sätt tror du att personer i de olika kategorierna för diskrimineringsgrunder blir diskriminerade?
  3. Har du blivit diskriminerad?
  4. Diskrimineringslagen började gälla 2009, och lagar kan ändras. Hur ser nuvarande politiker på diskrimineringslagar?

Ordövning

Jämställdhet

Jämställdhet handlar om att det ska vara jämlikt mellan könen, både i samhället och privat. Det betyder att kvinnor och män är lika mycket värda och ska behandlas lika bra. De ska ha samma möjligheter och skyldigheter i samhället.

jämställd när det är rättvist, lika rättigheter för kvinnor och män

Employer growing business professionals metaphor. Hand watering plants and employees in flowerpots. Vector illustration for growth, development, career training concept

Kvinnor och män är inte jämställda i världen. Många tycker att vi i Sverige är jämställda, och det är vi jämfört med många andra länder. Men det är inte 100% jämställt mellan kvinnor och män i Sverige, för kvinnor har till exempel fortfarande sämre lön och blir oftare utsatta för våld av en partner. Därför är jämställdhet en viktig fråga, både i privatlivet och inom politiken.

privatliv -et pl.0 det man gör privat, hemma eller på fritiden när man inte jobbar

Jämställdhet i Sverige i siffror

0 kr
i månaden är medellönen för kvinnor jämfört med 39 000kr för männen
0 %
Kvinnor har 81% av mäns inkomst och 73% av mäns pension
0 %
av kvinnorna har läst vidare efter gymnasiet jämfört med 39% av männen

Av alla nationella program på gymnasieskolan har fyra program en jämn könsfördelning: restaurang och livsmedel, handel och administration, naturvetenskap samt ekonomi.

Av Sveriges chefer totalt är 41% kvinnor och 59% män. De flesta kvinnliga chefer jobbar för staten, t.ex. på skolor eller inom sjukvården. Inom det privata näringslivet är det allra flest manliga chefer.

0 %
av alla VD:ar (högsta chef) är män

administration -en -er arbete som handlar om planering, personal och ekonomi

könsfördelning -en -ar uppdelning mellan antalet män och kvinnor

livsmedel -t pl.0 sådant man äter och dricker

medellön -en -er lönen som de flesta har i en viss grupp, t.ex. kön eller yrke. Medellönen för kvinnor får man genom att dividera alla kvinnors löner med antalet kvinnor. Ett annat ord för medellön är genomsnittslön.

nationella program plural de vanligaste programmen på gymnasiet, som har samma innehåll oavsett gymnasieskola

naturvetenskap -en -er vetenskap, allt man vet, om naturen, t.ex kemi, fysik, matematik och biologi

näringsliv -et pl.0 alla privata företag i landet

pension -en -er pengar som betalas ut till den som slutat jobba, ofta efter 65 års ålder, baserad på den lönen eller inkomsten man har haft genom hela livet

sjukvård -en pl.0 vård av sjuka personer, ordnad av samhället

stat -en -er land, nation

 

Statistik om vanliga yrken för kvinnor respektive män

Regeringens mål om jämställdhet 2016

År 2016 skrev regeringen att: “Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”. Då antog regeringen sex mål för politiken om jämställdhet.

1

Det ska vara en jämn fördelning av makt och inflytande

Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva och ta beslut i samhället.

2

Det ska finnas ekonomisk jämställdhet

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter till ett arbete som ger en lön de kan leva på. De ska ha samma villkor på jobbet.

3

Utbildning ska vara jämställd

Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning och få välja vad de ska studera.

4

Det ska vara en jämn fördelning av det obetalda arbetet man gör hemma

Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

5

Hälsa ska vara jämställd

Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter för en bra hälsa. De ska få vård och omsorg på lika villkor.

6

Mäns våld mot kvinnor ska sluta

Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till att ingen ska kunna skada dem.

ansvar -et pl.- vara skyldig att göra något

hemarbete et -en det arbetet som man gör hemma, som man inte får lön för, t.ex. städa och diska

hälsa -n pl.0 hur man mår, både i kroppen och psykiskt

inflytande när man kan påverka andra, får dem att ändra åsikt

omsorg -en -er att ta hand om någon, även ett begrepp för jobb inom t.ex. sjukvård och äldreomsorg

villkor -et pl.0 krav på något man ska göra, eller har rätt att få, till exempel rättigheter i arbetet

Varför fokuserar jämställdhet på kvinnor?

Historiskt har kvinnor drabbats mest av ett ojämställt samhälle. Inom de flesta områden i samhället är det fortfarande så, även om skillnaderna minskar.

Men vissa unga män upplever att jämställdhet för kvinnor gör att männen får det sämre, enligt en undersökning om synen på jämställdhet i Europa. I Sverige är det framför allt män i områden där det är hög arbetslöshet som upplever att de fått det sämre i takt med att kvinnorna fått det bättre.

Det finns några områden där det är sämre för killar och män. Pojkar har till exempel lägre betyg än flickor. Meritvärdet är den summan man får när man räknar ihop sina betyg från högstadiet, och som används när man söker till gymnasiet. År 2001 var det i snitt 235,4 för flickor och 212,9 för pojkar som slutade nian. Forskare tror att det bland annat beror på att pojkar mognar lite senare, och därför har svårare att nå vissa av kunskapskraven. En annan förklaring är att det finns normer om hur flickor och pojkar ska vara. Till exempel att flickor ska vara duktiga i skolan, och att pojkar ska vara tuffa och inte be läraren om hjälp.

arbetslöshet -en pl.0 alla arbetslösa, personer utan arbete, i en grupp eller land

drabba påverkas av, lida, vara med om något dåligt eller obehagligt

duktig vara bra på något

historisk saker som hände för länge sedan eller under en lång tid

i takt med under samma tid som något annat händer

kunskapskrav -et -en det man ska kunna för att få ett visst betyg i ett ämne i skolan

meritvärde -et -n sammanräkning av betyg från grundskola eller gymnasium som ligger till grund för ansökan till t.ex. gymnasium eller högskola

norm -en -er en social regel eller förväntning på hur människor ska vara, bete sig eller se ut; något som anses vara normalt, som de flesta andra

syn -en -er ett sätt att se på, att uppfatta något

tuff (om en person) orädd, cool, häftig

undersökning -en -ar en analys, en studie av något

uppleva vara med om, ha en känsla av hur något är

Ett allvarligt problem är att många fler pojkar och män tar sitt liv. Av alla som tog sitt liv 2021 var 70% pojkar eller män. Trots det är det många fler kvinnor som mår dåligt och försöker ta sitt liv men utan att lyckas. Man tror att en orsak till att det är så många fler män som tar livet av sig är att män inte söker hjälp när de mår psykiskt dåligt eller pratar med någon om det.

allvarlig seriös, när något är viktigt

lyckas att klara något, att nå ett mål, göra bra ifrån sig

orsak -en -er anledning, varför något händer

psykisk som har med psyket, känslorna, att göra

ta sitt liv begå självmord, skada sig själv med flit, vilja, så att man dör

A young male African character addicted to pills covering their face with hands, a moment of desperation

Övningar

1. Vad innebär jämställdhet?

a) Att kvinnor och män är lika mycket värda och har samma rättigheter.

b) Att kvinnor ska få det bättre än män.

c) Att det finns lagar och regler mot diskriminering.

2. Nämn 3 saker som inte är jämställda i Sverige.

3. Varför tror forskare att pojkar får sämre betyg än flickor?

  1. Titta på yrkena för kvinnor/män. Hur lång utbildning kräver yrkena? “Lönar” det sig för kvinnor att utbilda sig?
  2. Varför tror ni så få kvinnor/män söker sig till yrken som inte är typiska för deras kön?
  3. Hur skulle ditt liv ha varit om du föddes som det motsatta könet?

Ordövning

Normer och stereotyper

Normer

Normer är sociala regler om hur vi ska bete oss, se ut och vara. Dessa regler står inte i någon lagbok eller liknande, men ändå vet de flesta vad som är norm i olika sammanhang. Olika kulturer har olika normer, och de förändras också över tid. Många normer är till för att göra det enklare och trevligare att vara tillsammans. Till exempel är normen i Sverige att man inte rapar vid matbordet, eller att vi köar i butiken.

Vissa normer kan göra det svårt för människor och begränsa dem. Ordet “normal” kommer från ordet “norm”. En person som inte passar in i normen kan anses vara onormal och kan bli bemött med fördomar eller hat. Till exempel en person som har ett handikapp som gör att hen behöver använda rullstol, en familj med två föräldrar av samma kön eller en man som klär sig i kläder som kvinnor brukar bära.

bete sig vara eller göra något på ett visst sätt

fördom -en -ar att ha åsikter eller idéer om personer som tillhör en viss etnicitet eller annan grupp

hat -et pl.0 att tycka mycket illa om någon eller något

norm -en -er en social regel eller förväntning på hur människor ska vara, bete sig eller se ut; något som anses vara normalt, som de flesta andra

normal att vara vanlig, följa normen, vara som de flesta andra

onormal att vara ovanlig, inte följa normen, inte vara som de flesta andra

sammanhang -et -pl.- en situation eller plats där något händer eller finns

A gay man is adopting a child. Two happy men, dark-skinned and light-skinned, are holding a newborn. Vector. Happy LGBT family with little son. Fathers day - childcare, banner concept, website design

Normer kan också påverka saker i samhället, som politik eller hur arbetsgivare anställer eller sätter löner. Ofta är det normer om män och kvinnor som påverkar sådant, vilket är en av anledningarna till att det inte är jämställt mellan kvinnor och män. Normer skapar också många förväntningar på hur kvinnor och män ska vara.

förväntning -en -ar tycka att någon ska vara på ett visst sätt, tro eller hoppas att något ska hända

Choosing between family at work. Young girl plans, prioritization and time management. Housewife or entrepreneur, mother or employee. Important life decisions. Cartoon flat vector illustration

Det är till exempel en norm att kvinnor tar hand om andra och därför jobbar de oftare inom skola och vården. Kvinnor är också föräldralediga längre, är hemma med barnen när de är sjuka och jobbar deltid för att kunna vara mer med barnen och ta hand om hemmet. På det sättet blir deras lön lägre, och när de blir gamla får de lägre pension. Normen är också att kvinnor ska tjäna mindre pengar än män vilket kan vara en orsak till att yrken där det jobbar flest kvinnor har lägre lön. På en arbetsplats där det jobbar både kvinnor och män, förväntas det ibland att kvinnorna ska servera fika på möten eller städa och göra fint.

föräldraledig att vara ledig med viss inkomst för att ta hand om sitt barn, en rättighet från staten

tjäna att få pengar för att t.ex jobba

Black Mother Stop Feeding Her Baby While Answering Calls. Full Length, Isolated On Solid Color Background. Vector, Illustration, Flat Design, Character.

En norm för män är att de är tekniska och händiga, vilket leder till att de jobbar inom hantverk och IT. Män som jobbar där det är flest kvinnor, som vård eller förskola, bryter mot normen. De upplever ofta att det är tufft, till exempel möter de många fördomar från andra. Samma sak med kvinnor som jobbar där det är flest män. Det tar tid att förändra normer i samhället men det kan till exempel göras med nya lagar som jämställdhetslagen i Sverige.

bryta göra tvärtom än det man har bestämt eller det som är tillåtet

hantverk -et pl.- ett arbete man gör med händerna och enklare verktyg, t.ex snickeri

händig att vara bra på att skapa med sina händer och laga saker

IT kort för informationsteknologi, t.ex. mobiltelefoner och internet

tuff  (Om en uppgift) hård eller mycket svår 

teknisk  (Om en person) vara duktig på teknik, elektronik och liknande

Woman Builder, Contractor Flat Vector Illustration. Female Handyman, Repairman Cartoon Character. Young Woman in Overalls and Hard Hat holding Measuring Tape. Building Business, Construction Industry

Många uppfostrar också pojkar och flickor olika, oftast omedvetet. Flickorna får kanske dockor och leksakskök i julklapp, medan pojkarna får bilar och leksaksverktyg. Flickorna tillåts vara känsliga och gråta, medan pojkarna ska vara tuffa och inte gråta. På det sättet formas många människor tidigt av normer.

docka -n -or en leksak som ser ut som en person

forma göra så att något får en viss form, påverka någon eller något

leksakskök -et pl.0 ett litet kök som är på låtsas, som inte är riktigt, och som barn kan leka med

leksaksverktyg -en pl.0 små verktyg som är på låtsas, som inte är riktiga, och som barn kan leka med

omedveten inte vara medveten, inte veta eller tänka på vad man gör

tillåta ge någon lov, samtycke, tillstånd att göra något

Normer i språket

Normer syns även i språket. I svenskan använder vi inte längre olika jobbtitlar för olika kön. Vi säger till exempel inte lärarinna längre, utan lärare för både män och kvinnor. Men vissa titlar är fortfarande kopplade till ett kön, även om de används för båda könen. Ombudsman är ett sådant exempel, eftersom det från början främst var män med den titeln. Det motsatta gäller för sjuksköterska, som blivit en jobbtitel för både män och kvinnor i yrket och många barn kallar sin manliga lärare för fröken. Vissa har börjat ersätta ord som ombudsman och talesman med ombudsperson och talesperson för att göra orden neutrala. Vi har också infört ”hen” som pronomen i stället för han eller hon. Det används till exempel när man inte vet personens kön, eller när könet inte är viktigt.

fröken – fröknar gammal titel för en ogift kvinna och gammal jobbtitel för en kvinnlig lärare. Används fortfarande om lärare på förskolan och lågstadiet.

jobbtitel -en -ar benämning på ett yrke, det man kallar en persons yrke

talesman -en -män en person som för talan, alltså representerar och talar för en grupp, t.ex. en talesman i ett parti

Stereotyper och könsroller

Stereotyper är ett begrepp som handlar om hur vi ser på olika kategorier av människor. Stereotyper utgår från normer och fördomar, och ger en förenklad bild av människor. Det kan handla om etnicitet, som att svenskar är stela och människor från Sydamerika är bra på att dansa. Stereotyper är vanliga i filmer och media.

begrepp -et pl.- ord eller uttryck, idé, tanke, term

förenklad något som har gjorts eller verkar enklare än vad det är

kategori -n -er en grupp av något som har mycket gemensamt, något gemensamt som används för att organisera saker eller personer

könsroll -en -er olika idéer om hur man ska vara som man eller kvinna

 

Det finns många stereotyper om män och kvinnor, vilket också kallas för könsroller. Könsroller bygger på normer, värderingar och kulturen i ett visst land. Det är vanligt att använda könsroller i filmer så att vi ska känna igen karaktären snabbare. Könsroller förändras också med tiden. Ett exempel på könsroller i hemmet är att kvinnan inte arbetar utan tar hand om barnen och lagar mat medan mannen tar hand om bilen och fixar stopp i avloppet. Tidigare var detta normen i Sverige men inte nu längre på grund av att kvinnor har protesterat och krävt att få arbeta, rösta och dela ansvaret för arbetet i hemmet.

Övningar

1. Vad är normer?

a) Oskrivna regler för hur man ska vara och bete sig.

b) Att alla ska vara normala.

c) Ett sätt att mäta jämställdhet.

2. Nämn minst 2 könsroller vardera om kvinnor och män.

3. Nämn minst 3 sätt som normer påverkar samhället på.

  1. Vilka normer är typiska för Sverige? Vilka normer är typiska för ditt hemland?
  2.  Varför är normen att kvinnor är bättre på att ta hand om andra och män är mer tekniska och händiga?
  3. Normen är att kvinnor tjänar mindre pengar. Varför är det så tror du?

Ordövning

Sammanfattning

Spel & aktiviteter

Spelet om stereotyper

Ett spel där olika mål (kort) ska placeras på spelplanen utifrån vilket kön och ålder spelaren tycker att den passar ihop med. Spelet är tänkt som ett underlag till diskussionsövningar. Kort, regler och spelplan är i pdf-format.

Filmer

Film med många olika exempel på varför jämställdheten är viktig, både från mäns och kvinnors perspektiv. Svensk undertext finns.

#Skärpning - Barnen ser dig!

Tänkvärd video om hur vi behandlar varandra dåligt på nätet. Filmerna är ett initiativ av Friends och Make equal. Svensk undertext finns.

Vad gör du?

Fyra filmer där du blir vittne till olika brott. I Polismuseets utbildningsmaterial Vi och dom (avsnitt fyra) finns diskussionsfrågor till filmerna. Svensk undertext finns.

Tips på material

Vi och dom

Polismuseets utbildningsmaterial Vi och dom består av filmer, ljudberättelser och diskussionsunderlag om hatbrott.

#Skärpning

Lektionsmaterial och olika övningar som tagits fram inom projektet Skärpning – mot näthat och för ett inkluderande nätklimat.

Vem får synas?

Vem syns i medierna och på vilket sätt gestaltas olika personer? UR:s kortfilm tittar närmare på stereotypisering i film och tv.

HBTQ, normer och makt

Forum för levande historia har tagit fram ett material om personer som kämpat för respekt och alla människors lika värde och rättigheter.

Källor & tips på mer läsning

Lathunden ”På tal om kvinnor och män” presenterar statistik över kvinnors och mäns villkor i Sverige inom många områden. Den kommer ut vartannat år, på både svenska och engelska, sedan 1984.

Rättvisaren är en årlig rapport som ges ut av Rättviseförmedlingen. Rapporten presenterar statistik om representation vad gäller kön och bakgrund i svenska nyhetsmedier. Den här delrapporten  presenterar statistik om representation i svenska nyhetsmedier vad gäller könsfördelning.

(Visited 1 830 times, 2 visits today)