Hållbar Mat

Begreppet hållbar mat handlar dels om att vi ska producera mat på ett sätt som inte skadar naturen, dels om att människorna som jobbar med att odla och producera den mår bra. Maten vi äter har en stor miljöpåverkan, men det finns sätt att odla grönsaker och föda upp djur på som är bättre för både miljön och människorna.

Det är också viktigt att vi äter upp all mat som produceras, eftersom en tredjedel av all mat i världen slängs idag.

Innehåll

Vad är hållbar mat?

För att maten vi äter ska vara hållbar behöver vi tänka både på hur den produceras och konsumeras. Vi behöver ta hänsyn till alla tre dimensioner av hållbar utveckling:

  • Ekologiska: Vi får inte skada naturen eller påverka klimatet när vi odlar och producerar mat.
  • Ekonomiska: Alla ska ha råd med mat. Vi ska inte ta ut mer naturresurser än nödvändigt, och se till att det finns resurser kvar till kommande generationer.
  • Sociala: De som jobbar med att producera maten ska ha bra arbetsvillkor, som en lön de kan leva på. De ska inte jobba för många timmar och de ska ha det säkert på jobbet, så att de inte skadas.

arbetsvillkor -et pl.- villkor, regler, kring ens anställning, t.ex. lön, arbetsmiljö, avtal

hållbar som håller länge, inte förstörs så lätt

hänsyn -en pl.- vara försiktig, inte störa eller förstöra någon eller något. 

klimat -et -pl- hur vädret förändras under lång tid, t.ex. temeratur och hur mycket det regnar

kommande generation -en -er nästa grupp av barn som föds, ofta med fokus på tiden mellan föräldrar och barn, ca 30 år.

konsumera att köpa, använda och göra slut på något

naturresurs -en -er sådant som finns i naturen och kan användas och säljas

odla att få växter att växa och utvecklas

producera tillverka varor, ofta i stora mängder, för att sälja dem

påverka ha en effekt på något, förändra något. Påverkan kan vara både positiv eller negativ

skada förstöra, göra illa så att det inte fungerar längre som det ska

säker att lita på, som inte har med sig några risker

Matens miljöpåverkan

Maten vi odlar

Naturen påverkas olika mycket beroende på vilka metoder man använder när man odlar mat. Kanske behöver man hugga ned skog för att få åkermark. Kanske använder man bekämpningsmedel för att få bort insekter och ogräs som kan skada skörden. Om medlen består av farliga kemikalier skadar de naturen och människorna som odlar. Det går åt mycket vatten när man odlar på det sättet vi gör idag, och det är brist på vatten i många länder. Allt detta påverkar miljön, alltså naturen och de djur och växter som finns där, och klimatet.

bekämpningsmedel, -medlet, pl.- något som används för att döda insekter och ogräs när man odlar mat och växter. Det kan vara kemikalier men det kan också vara naturliga fiender såsom virus, maskar eller insekter.

brist -en -er när man har för lite av något

hugga ned att slå med någonting vasst för att ta ned något, oftast när det gäller träd och skog

skörd -en -ar resultat av odling, t.ex. frukt och grönsaker

åkermark -en -er mark som används för att odla växter, som vete och majs

Animalisk mat

Maten vi äter står för ungefär en fjärdedel av människans klimatpåverkan. Mat som kommer från animaliska källor, som kött- och mejeriprodukter, påverkar miljön och klimatet mer än växter. Mellan år 1966 och 2018 har Sveriges konsumtion av kött ökat med 66%, vilket leder till ökad miljöpåverkan från jordbruket. Bland annat släpper kor och får ut en växthusgas som heter metangas, som faktiskt har en mycket större värmande effekt än koldioxid.

animalisk ämne som kommer från ett djur, t.ex. smör är ett animaliskt fett

klimatpåverkan –  pl.-ningar typ av miljöpåverkan som ändrar klimatet över hela jorden. En aktivitets klimatpåverkan kommer ofta från utsläpp av växthusgaser.

koldioxid -en -er CO2 , en gas i atmosfären som bland annat bildas när djur och växter andas, och när vi använder fossila bränslen

mejeriprodukt -en -er produkt som görs av mjölk som ost, grädde och smör

metangas -en -er gas som bland annat kommer från kors och fårs magar

miljöpåverkan – pl.-ningar effekter på miljön, ofta p.g.a sådant som människor gör

växthusgas -en -er gas som värmer atmosfären och bidrar till klimatförändringarna

Många köttdjur äter också foder som vi människor annars kunde ha ätit, som till exempel sojabönor. De flesta odlingarna av sojabönor i världen är till för foder. Ofta huggs regnskogen ned för att skapa åkermark till bönorna trots att regnskogen är viktig för att binda koldioxid och minska klimatförändringarna.

foder -dret pl.0 maten som djuren äter. Naturligt foder är till exempel hö och havre men nu används mest soja vid produktion av kött, mjölk, ägg och även fiskodling.

köttdjur -et pl.- djur som föds upp för att bli kött, till exempel kor, kycklingar och grisar

Hur djuren har det är också viktigt för många när de ska välja animalisk mat. Därför väljer många kött från djur som fått gå ute och leva så nära deras naturliga liv som möjligt. Djur som betar ute bidrar också till biologisk mångfald, eftersom vissa växter och djur trivs bra i deras betesmarker. Betande djur och insekter hjälper också till att sprida runt frön och pollen så att fler växter kan växa.

beta att äta gräs och löv i naturen. Djur som betar är till exempel hästar och kor

betesmark -en -er jordbruksmark som används för att låta djur beta

biologisk/a mångfald -en -er artrikedom, att det finns många olika arter av allt som lever

Matens ekonomiska påverkan

Det är en mänsklig rättighet att kunna äta sig mätt, och att få möjlighet att äta mat som är säker och rik på näring. Det finns idag flera anledningar till att ungefär en av nio människor går hungriga. Problemet ligger inte i mängden mat som behövs eftersom vi producerar tillräckligt med mat i världen för att alla ska kunna äta sig mätta. Men maten fördelas inte rättvist. I vissa länder har bönderna inte råd att äta den mat de producerar. De som odlar maten behöver alltså få bättre arbetsvillkor för att kunna leva på jordbruket. Då ökar också möjligheten för att barn ska kunna gå i skola istället för att behöva arbeta i jordbruket.

anledning -en -ar grund till att göra något, orsak till en viss konsekvens

fördela dela upp, portionera, så att alla får en del av en helhet

mänsklig/a rättighet -en -er principer som många länder har kommit överens om och som bygger på att alla människor är lika värda och har samma rättigheter

mätt som inte är hungrig längre

näring -en -ar den delen av maten som behövs för att växa och leva

 

Matens sociala påverkan

Mat är allt ifrån odling till hälsa och gemenskap kring middagsbordet. Många av våra kulturer bygger på ett eller annat sätt på hur och vad vi äter. Och maten är ofta en viktig del av människans historia.

Människans hälsa påverkas på olika sätt av maten vi äter. De människor som arbetar direkt inom produktionens olika delar, såsom i odling, industrin, butik, o.s.v. kan till exempel påverkas av giftiga ämnen från bekämpningsmedel.

Dålig hälsa på grund av att vi äter fel mat är ett stort problem i hela världen och det handlar både om näringsbrist, övervikt och sjukdomar. Vi äter gärna det vi tycker är gott men mycket av den maten som går att köpa i affären är dålig för vår hälsa i för stora mängder. Mat som är fattig på näring men har mycket energi är till exempel läsk, godis och chips men också en hel del av snabbmaten, som hamburgare och varm korv. Den maten gör oss överviktiga samtidigt som vi får näringsbrist.

Även i industriländer har inte alla råd att äta bra mat. Det är många gånger billigare att köpa en fryst pizza än ekologiska grönsaker och kött. Dessutom behöver man tid och kunskap för att laga bra mat från råvaror, vilket alla inte har.

Övningar

  1. På vilket sätt påverkar maten vi producerar och äter miljön?
  2. På vilket sätt påverkar maten vi producerar och äter människors ekonomi?
  3. På vilket sätt påverkar maten vi producerar och äter människors hälsa?
  4. Varför har kött- och mejeriprodukter större miljö- och klimatpåverkan än odlad mat?
  5. Hur påverkar betesmark respektive åkermark miljön?

Hur väljer man hållbar mat?

Det är inte så lätt att veta hur man ska välja det mest hållbara alternativet i mataffären. Vissa väljer helst ekologisk mat, medan andra tycker att närodlat är bättre. Vad är skillnaderna mellan dem? Finns det hjälp att få för att välja hållbar mat i butiken?

ekologisk när människor, djur och växter är i balans och harmoni med varandra

närodlad mat  t.ex. grönsaker och kött, som kommer från en gård eller producent nära där man bor

Ekologiskt jordbruk

På ekologiska gårdar odlar man och föder upp djur på ett mer naturligt sätt, utan onödiga kemikalier. Det har mindre påverkan på miljön och människorna som jobbar på gården. För att få kalla sig ekologiskt finns det många krav som kontrolleras av oberoende personer. Det ska till exempel finnas ett kretslopp på gården, vilket bland annat innebär att man odlar så mycket som möjligt av djurens foder där. Gödsel från djuren på gården ska också användas i odlingen. Man får inte använda konstgödsel.

föda upp att få djur att växa och utvecklas. Människor som föder upp djur tar hand om de från att de föds till att de säljs, till exempel hundar eller hästar, eller tills de slaktas, som kor och grisar.

gödsel -n pl.- ämne som får växter att växa snabbare. Naturlig gödsel är till exempel ko- eller hönsbajs.

konstgödsel -n pl.- industriellt producerat gödsel som får växter att växa snabbare. Konstgödsel är ofta kemikalier som har blandats för en viss odling.

kontrollera se till att saker är på ett visst sätt, bestämma över något

kretslopp -et pl.- cirkulation av något i en evig cirkel. Till exempel blodet i kroppen eller vatten i naturen. Ett kretslopp har ingen början och inget slut.

oberoende som inte beror på någon eller något annat, neutral.

Ekologiska gårdar tar hänsyn till djurens naturliga beteende. Djuren får till exempel gå ute, och de äter mer mat som är naturlig för dem, som gräs och , i stället för sojabönor. Och de ska bara få antibiotika om de är sjuka. Man får inte heller använda giftiga bekämpningsmedel för att bekämpa ogräs och skadliga växter eller insekter eftersom det minskar den biologiska mångfalden. I stället kan man använda naturliga lösningar för att hindra vissa insekter eller växter från att skada odlingen, till exempel naturliga fiender som virus eller särskilda insekter.

antibiotika -n pl.0 medicin som används för att döda bakterier vid en infektion

fiende en -er motståndare, någon eller något som skadar någon eller något

hinder -et pl.- något som stoppar eller försvårar en aktivitet

hö -et pl.0 torkat gräs som används som foder åt till exempel hästar eller kor

lösning -en -ar svar på ett problem, möjlighet

påverka ha en effekt på något, förändra något. Påverkan kan vara både positiv eller negativ

skadlig som förstör, som skadar

I många fattiga länder används kemikalier som förbjöds i Sverige för länge sedan, eftersom de är så giftiga för både människor och djur. Att välja ekologisk mat, särskilt från dessa länder, kan därför ha stor påverkan för både människors och djurs hälsa.

Närodlat

Närodlat, eller närproducerat, betyder att maten kommer från en gård nära där du bor. Sverige har bättre regler för djurskydd, alltså hur djuren behandlas, än många andra länder. Vi har också strängare regler kring giftiga bekämpningsmedel. I många andra länder använder man kemikalier som är förbjudna i Sverige.  I Sverige har de som producerar maten ofta bättre arbetsvillkor och lön också.

Om man köper närodlat minskar utsläppen från transporten av maten. Men transporterna har faktiskt en ganska liten miljöpåverkan jämfört med andra saker, som hur maten odlas och produceras. Grönsaker som odlas i växthus i Sverige kan påverka klimatet mer än om de växer utomhus i ett varmare land. Särskilt om växthusen värms upp med fossila bränslen. Däremot kräver de mindre bekämpningsmedel än grönsaker som odlas utomhus. Om man köper kött från Sverige kan de ha ätit importerat foder. Vissa svenska varor förpackas dessutom i ett annat land innan de skickas tillbaka till Sverige för att säljas. Därför har närproducerad mat inte alltid mindre koldioxidutsläpp.

bränsle -t -n ämne som kan ge energi, t.ex. när det bränns upp

djurskydd -et pl.0 regler och lagar för att skydda djuren. Det kan handla om att behandla djuren väl men också minska deras sjukdomar och lidande.

fossil som kommer från rester av växter och djur från väldigt länge sedan

gift -en -er ämne som är farligt för människan eller naturen

importera köpa varor från andra länder och ta dem till sitt land

koldioxidutsläpp -et -pl- koldioxidet som släpps ut, t.ex. när man använder fossila bränslen

växthus -et pl.- ett genomskinligt hus som används för att odla växter i. Solljuset och värmen kontrolleras för att odla så effektivt det går.

Hur de importerade varorna transporteras har såklart betydelse. Vissa frukter och grönsaker som inte håller sig färska så länge, som tomater och bär, transporteras till exempel med flyg. Det har mycket koldioxidutsläpp, vilket påverkar klimatet. Transporter med lastbil påverkar klimatet mindre än flyg, men minst påverkan har frakt med tåg eller båt. Även om fraktbåtar använder ett bränsle som förorenar mycket, kan de frakta mycket i taget. Därför blir klimatpåverkan mindre per frakt. Men ibland åker båtarna några extra varv längst kusten tills frukter eller grönsaker är tillräckligt mogna för att säljas. Det är nämligen billigare än att hyra en lagerlokal på land. Då blir fraktens klimatpåverkan onödigt stor.

frakt -en -er organiserad transport av varor

färsk som är nygjord, inte gammal. Färskt bröd är nybakat och färska frukter plockades nyligen.

förorena att förstöra naturen, djur eller växter

lagerlokal -en , -er en lokal som man använder för att förvara varor innan de hamnar i en butik

onödig som inte behövs eller inte är viktig

Hållbarhetsmärkningar

Det finns många olika märkningar, alltså symboler, på mat som ger information om den till exempel är ekologisk, eller om arbetarna har rättvisa villkor. Vissa företag och branscher har egna märkningar, för att de vill sälja mer eller ha ett högre pris. Vissa företag använder också logotyper och märkningar på sina varor som ser ut att vara miljömärkningar, till exempel ett löv, trots att varorna inte är mer hållbara än innan. Därför är det bra att känna till vilka märkningar som går att lita på.

bransch -en -er en yrkesområde, t.ex. butiksbranschen, livsmedelsbranschen

logotyp -en -er ett märke, symbol, för ett visst varumärke

miljömärkning -en- ar märkningar, symboler, som visar att en produkt är bättre för miljön

märkning -en -ar en symbol som visar hur en vara är producerad eller varifrån den kommer

De oberoende märkningarna kallas för tredjepartsmärkningar och delas ut av en organisation som inte tjänar pengar på produkterna. Sådana märkningar kan till exempel visa att maten är ekologisk, eller att arbetarna har bra arbetsvillkor. Organisationerna har särskilda regler för vad som måste uppfyllas för att få använda symbolen på produkterna, och de kontrolleras noga av organisationen som ger ut märkningen, ofta varje år. Därför kan man lita på att märkningen stämmer.

organisation -en -er en grupp människor som samarbetar, för att nå ett visst mål, t.ex. en miljöorganisation

produkt -en -er resultatet av produktionen, alltså det människan har tillverkat. Det kan också vara en tjänst.

tredjepartsmärkning -en -ar en märkning som ges ut av en oberoende organisation, till exempel miljömärkning

Exempel på tredjepartsmärkningar för mat:

Europalövet
Marine Stewardship Council
Fairtrade
Krav

Övningar

  1. Vilka krav finns det när man har en ekologisk gård?
  2. Vilken miljöpåverkan kan närproducerat ha?
  3. Vilka fördelar och nackdelar har mat som odlas i växthus jämfört med utomhus?
  4. Vilken klimatpåverkan har olika transportmedel?

Matsvinn

En viktig del av den ekonomiska dimensionen är att inte ta ut mer från naturen än vad den klarar. Men idag slängs ungefär en tredjedel av all mat som odlas och produceras i världen. Det kallas för matsvinn.

matsvinn -et pl.- mat som slängs under eller efter produktion men som skulle kunna ätas i stället

Det är inte bara privatpersoner som slänger mat. Många varor slängs redan innan de kommer till en mataffär, kanske för att moroten är krokig eller fiskpinnen har fått fel form i fabriken. En del mat hinner också passera bäst före-datum innan den säljs, och frukt och grönsaker hinner bli dåliga i frakten eller affären. Många butiker har därför börjat sälja varor som närmar sig bäst före-datumet billigare. Då står det till exempel ”bäst före, men ofta bra efter…” Det betyder att maten kan vara fräsch även efter bäst före-datumet. Använd dina sinnen! Lukta, titta och smaka lite. Det kan du göra även om det inte står ”ofta bra efter”.

fräsch ny, ren, bra, i god form. Ordet kan användas för både saker, personer och mat.

privatperson -en -er när en person representerar sig själv och inte ett företag, organisation, o.s.v.

vara -n -or produkt, sak som man kan köpa och sälja

Sammanfattning

Den här presentation sammanfattar vad som är hållbar mat och vad man behöver tänka på innan man handlar.

Spel & aktiviteter

Bra för mig, bra för naturen

Ett spel där olika aktiviteter (kort) ska placeras på spelplanen utifrån om de är bra eller dåliga för människan eller naturen. Kort, regler och spelplan är i pdf-format.

Tips på material

Miljömärkningar

Pedagogiskt material för att undersöka vad olika miljömärkningar står för.

Vad är egentligen bäst före-datum?

Titta på Livsmedelsverkets film Vad betyder bäst före om hur man ska tänka kring maten som närmar sig eller har passerat bäst före.

Hur länge håller maten?

Hur länge håller maten i kylskåpet och hur många gånger kan den värmas? Här får du svar i Livsmedelsverkets film Hur länge håller matlådan!

Utbildningsmaterial

Naturskyddsföreningen har tagit fram faktablad samt quizz, filmer, övningar, experiment och andra material kring olika miljöfrågor. Här hittar du deras material om jord, jordbruk och matproduktion.

Utbildningsmaterial

MSC har tagit fram ett omfattande utbildningsmaterial om havet bestående av texter, bildpresentationer, digital berättelse samt lektionsplanering.

Källor & tips på mer läsning​

Symbios : om hur avfall blir resurser i den cirkulära ekonomin

Författare: Emma Dalväg och Tobias Jansson
Utgiven: 2022

Boken Symbios är en snygg och lättillgänglig introduktion till industriell symbios, hur avfall och överskott blir en resurs i den cirkulära ekonomin. Industriell symbios är ett skalbart koncept som existerar här och nu med stor affärs- och miljönytta. Boken ger bakgrundsfakta och begrepp, inspirerande exempel och bidrar med praktisk kunskap.

(Visited 3 457 times, 1 visits today)